jag och jag, och återigen JAG!
"Jag har allt jag vill ha, det är klart jag mår bra. Jag ljuger så BRA " ???
↓
Det är så att det finns vissa funktioner i hjärnan som inte fungerar.
Varför stå och säga saker , som enbart förstör för sig själv.! Spekulationer...
Jag har så lärt mig utav mitt 5 års förhållande att saker blir alltid det samma, oavsett hur många gånger man försöker. Du är alltid samma person. Självklart kan man anstränga sig lite extra, absolut. men ska du verkligen förändra den personen du fallit så hårt för? Nej , inte min melodi.
Jag ska absolut inte säga att mina 5 år med Ronny var dåliga. för det var det inte! Fina roliga och härliga minnen. Och ja vi försökte reparera vårt förhållnde 2 gånger, ohh joo ja det var super bra de första 2 åren, sedan samma visa igen. Jag försökte bättra mig på mina tider, och min impulsiva sida.
Men som sagt jag kommer alltid vara tidoptemist, och jag får mina impulsiva anfall, som att åka till Stockholm över 1 natt och bara gå på stan eller kanske dra ner till Göteborg för att bara gå 5 timmar på Liseberg.
Han gav mig mycket lärdom och visdom här i livet och att vara "plastmamma" eller det ordet jag valde och gav mig in i rollen som kompis / eller bästakompis. Det är nog det som fick mig att växa ännu mera. Lilla Jonna var bara 2 år när vi träffades, och idag är hon redan 10 år. satan vad tiden går fort. och de 5 åren vi hade tillsammans var helt fantastiska, men jag säger de jag hörde en vän till mig säga herromdagen,
Det var bara ett utav flera kapitell ur mitt liv, och det gör att denna berättelse kan fortsätta och de erfarenheterna jag bär på idag kommer ge mig så många fördelar här i livet!"
Jag anser att man har bara en mamma, och där vet jag redan att 20 utav er 78 läsare grinar illa och tänker:
Hon har ingen aning om vad hon pratar om, jag låter er återigen tycka och tänka precis som ni vill. men ordet plastmamma, ? det rimmar illa. men det finns alltid plats för fler familjemedlemmar. Och fina underbara Lise-lott, du kommer alltid ha en roll som står så nära bonusmamma , plastmamma eller what ever man kan komma.
De två åren i Norge fick mig att växa på ett helt annat sett, där gick svek och förtroendet hand i hand. Jag hade Christian i 2 hela år, han jag trodde då var min absoluta livskärlek, soulmate. Han gav mig så mycket att jag växte in i min roll. Han fick mig att tro på mig själv, dock har jag väl aldrig varit osäker som person, alltid stått på mina egna ben. Men det är tack vare de personer som kommit och gått i mitt liv.
Den dagen Mr C valde att fortsätta utan mig, ja den var tuff. tog mig 1 ½ år att komma över honom.
Ja ni som följt denna oberäkniliga blogg kan ju räkna ut med "censur" att det var i April..
Jag trodde världen skulle falla samman, Jag som var så säker att jag åtminstonde skulle höra hans röst varje dag för resten utav mitt liv.
Ja jag vet patetiskt. men det var iaf så jag kände.
Men var det hans val, vem är jag att jaga honom, när han gjort sitt val. Och ja, det kom helt ovänat, jag var upp över öronen kär i honom.
Det var flera kvällar där efter det som jag satt med ett färdig skrivet sms på telefonen och det var bara att trycka "send"
Men tröck alltid bort det istället, Aldrig att jag skulle svälja den soltheten jag har i kroppen. Aldrig att jag skulle visa mig svagare en någon annan. Självklart är vi vänner idagens läge, Nu ser jag absolut inte honom på något annat sätt en som världens finaste vän. han gav mig mer än vad han tog ifrån mig ,
Där lever ordspråket " Det som inte dödar, härdar." Right ?!?
Nu väntar jag på att skriva nya rader om mitt liv , och den som väntar på något gott väntar aldrig förlänge. iaf enligt de dumma ordspråken. Man ska alltid lita på de personer man möter i livet tills de bevsat motsatsen.
Det är det jag lever efter . och ingen uppskattar ärlighet mer en mig. man kan förlåta mer en vad man tror. Kärlek och förlåtelse är väl praktiskt taget samma sak, ? Det är så jag ser det!!
Hörrruuuu ;)
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jag kan säga så mycket som att detta är nog det absoluta bästa inlägg du någonsin skrivit. Har alltid vara lite kritisk mot dig och ditt skrivande, men fortsätter du såhär så keep going! och enligt mitt tycke så ge dig ut i världen och börja äventyret på ditt nya kapitell, jag är ivrig att få läsa, men gärna med ett lyckligt slut denna gång !
Peace!
Trackback